Köp INTE en oregistrerad Rottweiler! V A R N I N G !

Tillbaka till Index

 

När du köper oregistrerad rottweiler köper du inte en Rottweiler utan en blandrashund!

Det är endast valpar som är registrerade i SKK (Svenska Kennel Klubben) som räknas som renrasiga Rottweiler. Om de som säljer oregistrerade valpar efter HD o AD fria föräldradjur, som är sunda mentalt och du inte hittar något som är fel på valpen/parningen. Varför har de då inte registrerat dem? Vad du än får höra för argument så är det ALLTID något som är allvarligt FEL när valpar inte registreras!

Du som valpköpare kan aldrig registrera enskilda individer efterhand, utan hela kullen måste då registreras av den så kallade uppfödaren.

Du som valpköpare begränsas i ditt köp av oregistrerat, det finns begränsad tillgång till tävlingar och prov som arrangeras av diverse hundklubbar. En uppfödare som tar sitt ansvar vill inte begränsa sina valpar till ett mindre aktivt liv.

De uppfödare som väljer att inte registrera sin valpkull påverkas inte heller av SKK:grundregler som finns för uppfödare, inte heller konsument köpslagen. En SKK uppfödare har därigenom ett ansvar över valpen även efter att den har levererats. Du får som köpare av en oregistrerad Rottweiler ett sämre skydd och omfattas av köplagen och uppfödaren slipper ta sitt ansvar.

En uppfödare som har registrerat kennel namn har bland annat dessa skyldigheter;
(det har inte de som sysslar med blandrasavel)
Följa de riktlinjer för rasen som finns hos SKK.
Leverera, vaccinerad, ID-märkt och veterinärbesiktigad hund.
Att inte leverera en valp före 8 veckors ålder.
Att leverera valpen tillsammans med Köpeavtal från SKK.
Att leverera valpen tillsammans med Registreringsbevis (Stamtavla).
Att följa rasens hälsoprogram.
Att alltid lämna sanningenliga uppgifter.
Att se till att valpen har fått en bra uppväxt under de 8 veckor de varit hos uppfödaren.
Grundreglerna för SKK:s uppfödare finns att läsa här:

http://www.skk.se/pdf/regler/grundregler06.pdf

En uppfödare som säljer oregistrerade rottweilervalpar kan vara en utesluten uppfödare från skk:s organisation, de har i regel begått allvarliga brott mot skk:s grundregler. Avelsdjuren kan ha avelsförbud och troligtvis känner de överhuvudtaget inte till hur hundarnas hälsotillstånd är. Det mest troliga är att de endast säljer valparna för att tjäna pengar och samtidigt inte behöva ta ansvar för den kullen med valpar som förtjänar ett värdigt liv!

Det kostar inte mycket att registrera valpar, summan är 515 kr/ valp om en eller båda föräldradjuren är omeriterade. Är båda föräldrarna meriterade kostar det 355 kr/valp.

V A R N I N G !

Det finns så kallade valpfabriker där man tillverkar en egen stamtavla, som inte har något med SKK att göra. Vill även passa på att varna för dem. De har inget intresse i att föra fram rasen och begränsar sina valpar och valpköpare genom att utföra blandrasavel! Här betalar du fullpris om inte mer för en valp som helt och fullt är en blandrashund. Ett mycket oseriöst och fult utnyttjande av människor som inte vet bättre.

Är värt att upprepas:
Vad du än får höra för argument så är det ALLTID något som är allvarligt FEL när valpar inte registreras!

Våra rekommendationer är att alltid vända dig till Svenska Kennel Klubben och Svenska Rottweilerklubben när du har planer på att köpa dig en valp.

 

Kopierat från Svenska Rottweilerklubben

Hämtat från SKK Anomalex



 

Spina bifida

Spina bifida är en missbildning i ryggraden, närmare bestämt i kotkropparnas sidobågar. Normalt skall dessa växa ihop i slutet av fosterutvecklingen och bilda en skyddande tunnel runt ryggmärgen. Vid spina bifida, som kan involvera en eller flera kotkroppar, sker ingen sammanväxning och ryggmärgen kommer därigenom att sakna ett viktigt skydd. Defekten kan vara öppen (spina bifida aperta) eller den kan vara täckt av bindväv och hud (spina bifida occulta).

I lindrigaste fall kan en grop i ryggraden vara enda symtomet. I något svårare fall ses dessutom nedsatt nervfunktion i bakkroppen. I ännu svårare fall ses mindre eller större utbuktande ryggmärgsbråck och i de mest allvarliga fallen är ryggmärgskanalen helt öppen med blottad ryggmärg. Sådana individer dör ofta i fosterlivet eller i samband med förlossningen.

Spina bifida är en ovanlig missbildning hos hundar och drabbar främst bulldog (engelsk och fransk). Trots att raserna är numerärt små bidrar de i USA med 30 proc. av fallen. Sjukdomen har också beskrivits hos weimaraner. Enstaka fall har påvisats hos schäfer och rottweiler. Defekten förknippas med anlag för svanslöshet och stubbsvans.

Spina bifida förekommer även tillsammans med stubbsvansanlaget hos manxkatt. Anlaget för spina bifida anses ha samband med anlaget för defekta svanskotor.

Spina bifida förekommer även hos människa, både som enda symtom och som en del av Meckel syndrom, en sjukdom som nedärvs autosomalt recessivt. I Meckel syndrom ingår även cystiska njurar, övertaliga tår och hjärnbråck. Andra former av spina bifida hos människa kan orsakas av enstaka gendefekter eller av en övertalig kromosom (nr 18).

Genetiska studier tyder på polygen nedärvning i vissa hundfamiljer men det har även föreslagits att anlaget skall vara kodominant letalt.

Svanslöshet

Medfött kort svans och total avsaknad av svans förekommer inom vissa raser relativt ofta som ärftliga avvikelser. Hundar av vissa av dessa raser (och många andra) har tidigare kuperats.

Inom kynologin saknas enhetlig terminologi för att beskriva svansförkortning. Med orden "stubb" och "svanslös" kan man på svenska mena allt ifrån något förkortad svans till total avsaknad av svans. Detsamma gäller inom andra språk vilket gör redovisningar av genetiska undersökningar i ämnet svårtolkade. Eventuella kommande genetiska studier kunde vinna på att man noga anger svanslängden (i kotor) exempelvis som följer:
1. Total svanslöshet (agenesi, medfödd avsaknad av samtliga svanskotor) är mycket ovanlig hos hund. Defekten förekommer oftare hos vissa raskatter och kallas då manx-anlag. Djur med svansagenesi har ofta spina bifida (se denna), ryggmärgsbråck och/eller svåra rörelsestörningar.
2. Svanslöshet (anuri) innebär att hunden har två till fyra svanskotor.
3. Stubbsvans (brachyuri) innebär att hunden har fyra till åtta svanskotor.
4. Kort svans innebär att hunden har minst åtta kotor men kortare svans än normalt (för rasen).

Nedan följer ett försök att placera in olika redan gjorda studier av svansdefekter i detta schema. Det finns en risk för tolkningsfel av skäl som tidigare nämnts. Med reservation för sådana förekommer svansdefekter enligt följande: beagle - total svanslöshet, stubbsvans; cocker spaniel - svanslöshet; dobermann - stubbsvans; old english sheepdog - stubbsvans; rottweiler - stubbsvans, svanslöshet, total svanslöshet; schipperke - svanslöshet; schnauzer - stubbsvans, svanslöshet; schäfer - stubbsvans; västgötaspets - stubbsvans, svanslöshet; welsh corgi pembroke - stubbsvans, svanslöshet.

Flera undersökningar tyder på att svanslöshet/stubbsvans i vissa raser nedärvs som ofullständigt dominant anlag, möjligen som en letalgen eller som polygener med letal effekt. I andra raser, exempelvis hos breton, anses arvsgången komplex men utan inslag av letalgener.
Hos beagle och rottweiler förekommer en variation i svanslängd från total avsaknad av svans till stubbsvans med fyra svanskotor. Sådan variation talar för ett inslag av polygener. Selektion och inavel på individer med de kortaste svansarna har givit grava defekter.

I raser där man avlar på svanslösa och stubbsvansade hundar bör man vara medveten om att total avsaknad av svans kan öka risken för spina bifida och/eller förändringar i korsbenet. Kullstorleken bör bevakas då en minskning kan indikera ansamling av letalgen(er).